När jag kom in på Stena (mitt jobb sen 2,5 år) imorrse insåg jag hur mycket jag saknar stället..
Doften när jag kom in genom dörrarna, kaffe och lastbilschaffis, haha, ljuden.

Jag har spenderat så mycket tid här.. Nästan hela mina tre senaste sommrar.
Jag har varit med om så mycket roligt här.. Skrattat så jag rullat omkring på golvet, skrattat på grund av att jag rullat omkring på golvet, alla lastbilschaffisarna som kommer in och tjötar, en del som blivit riktiga vänner.
Jag fick reda på att jag fick min första lägenhet här, att jag kommit in på högskolan.
Det var här jag var nervös inför min första date med Rasmus, här jag fick reda på att vi fått lägenhet, hit jag gick när jag hittat honom i säng med en annan tjej..

Så jag skulle ljuga om jag sa att allt som jag varit med om här är bra..

Jag har suttit och gråtit på toa under en lång och jobbig dag som toppades av en utskällning av styrman, eller vad han är.

Men när jag tänker Stena, tänker jag på mina söta jättegoa kollegor, lastbilschaffisarna, Linda, vår städerska, och alla skratt..
Illa när jag faktiskt skrev alle, bara för att jag hade en dansk chaffis här alldeles nyss :P...

Ne.. Tillbaka till mitt kalla kaffe och min nu torra macka :P
Bli inte förvånad om det blir fler inlägg.. Anledningen till att jag inte jobbar kvar mer än vid massjukdom är att det är lite att göra...




Over and out